Det tuffar på

Progynon dag 7 nu. 

Märker att kroppen har fått lite extra hormoner men jag är fortfarande snäll. 
Lite vallningar. Lite stickningar i ugnen men inget värre. 
Jag mår bra. Och det är så otroligt skönt. 

Men jag är även så otroligt nervös. Över mycket. Men mest över resultatet/en. 
Antal ägg... antal befruktade... plus eller minus? Oron över att det kanske inte är mina ägg som är kassa. Tänk den hemska tanke om det är mannens simmare?
 Fast ingen sett det...

Många lyckas på första försöket. Men många gör det inte. 
Jag, vi har aldrig haft tur på vår 7år långa kämpiga väg. 
Jag vågar inte tro nått. Jag bara önskar. 

Jag drömmer mycket. Allt från att jag river en vägg hemma i huset till att jag ska föda barn. 
Veronika säger att allt flyter på fint. Jag, eller min kropp sköter sig. Donatorn mår bra. Hej å hå. 
Jag är inte van sånt. För oss går inte allting "bra". Har vår tur vänt nu?

Jag tänker mycket på vad jag äter. Nog för att jag är en godisråtta fortfarande men inom rimliga gränser. 
Äter mycket mer frukt och grönt. Mindre kaffe, även där inom rimliga gränser. 
Och har utökat hundens promenader till en längre variant varvat med lite gympass för min kropp. För att mår bra. Få upp pulsen, blodcirkulationen och lite styrka. 
Det ger positiv energi. Och sånt går numer åt ganska flitigt. Dessutom är jag sjukligt rädd för att bli sjuk. Verkar bara vara jag på jobbet som klarat sig. Antingen vabbar alla eller hostar och fräser själva. 
Jag håller mig på avstånd och tänker på hygienen. Och ber en liten bön om att få hålla mig fortsatt frisk...

Går allt enligt plan sitter vi om 2 veckor idag på ett hotell i Riga och äggplocket är avklarat. 

Håll era tummar. 
Och ha en härlig helg i solen ☀️✨

Kommentarer:

1 M:

Hej! Spännande att följa din resa. Går själv på Ava för äggdonation. Gjorde ET i november men det blev minus. Ska göra FEt nu i slutet av feb början av mars. Är inne på dag 4 med progynon. Lycka till 🍀

Kommentera här: