Bara en söndag

En skön dag. Okej, ganska grå.. å lite kall. Men vi eldar på för glatta livet i kaminen och myser. 

Har fått massor med tråkigt måste gjort. Såna där lådor fulla med gamla papper, räkningar mm som sorterats. 
Ett rum som mest var kaos har åter blivit ett rum. Och hunden våran har fått leka i skogen. 
Alla nöjda och glada. 

En liten öl öppnas till middagen och jag inser att oj vad bra jag har det den här gången. Den här behandlingen. 
Jag har tagit en spruta inför ET. En. 
De andra gångerna har det varit mellan 14-20 ungefär. Ibland följt av Fragmin varje dag i två veckor. 

När nästa blödning kommit så startar jag med Progynon. Om allt går som det ska sätts sedan ett ägg in. 
Och såklart den olidliga väntan. Och progesteronhormoner. 

Men ändå. 
Det känns som jag glider på en räkmacka just nu. Så kanske jag inte känner om några veckor. 
När jag parkerade inför mitt vul förra veckan kändes sådan lättnad. 
Jag var inte där för att räkna ägg (de ofta obefintliga), eller få dropp. Eller ett ont äggplock. Som ofta blev uppföljt av en enorm besvikelse..
Jag var där på en "enkel" kontroll och lite prat med vår läkare. Våran underbara, snälla och hjälpsamma läkare. 
Den känslan var så härlig. 

IVF är bakom mig nu. Bakom oss. 
ÄD känns rätt. Och jag känner sådan kärlek och tacksamhet över det. 
 

Kommentarer:

1 Annika:

Hejja Hejja!

Lycka till vännen! Vet hur det känns...

Kommentera här: