Lite svårt att förstå

Vi har gjort så många behandlingar. 

Så många återföringar och fått så många minus. 
Mitt huvud kan inte riktigt ta in att vi faktiskt plussat. 
Att det inte blev minus.
 Att vi är världens lyckligaste!!!
Som att någon en dag kliver in här och tar tillbaka sina positiva graviditetstest. 
Att någon driver med mig. 

Tänk att en eller båda av dessa vackra embryon faktiskt valde att stanna hos oss. 

Vi är så glada, men allt känns så overkligt.  

Midsommarafton

Jag vill bara önska er alla en härlig midsommarafton!


Jag, Vi vill även tacka för alla gratulationer för vårt plus. Det betyder så mycket att få ett Grattis istället för beklagande ord. 
För som vi längtat.. och väntat!

Vår midsommarafton blir lugn hemma med lite alkoholfritt rosé. Ska bli riktigt skönt. 

Hcg svaret kom på tisdagen och var till belåtenhet både för oss och kliniken. 
Vi har testat med fler test också som blir starkare och starkare. 

Idag går jag in i vecka 6. (5+0) och även det känns så overkligt att skriva :)

Någon frågade om jsg kommer att fortsätta skriva och finns intresse för det så kommer jag absolut att göra det. Kommer svara på kommentarerna snart också. 

Åter igen stort tack och ha en härlig dag 🌸❤️

 

När man testar tillsammans

Jag har varit så less och anti, allt går alltid åt hel.....te för oss. Mig. Med ruvning. 

Sa till maken att han skall förbereda sig på minus igen för den här skitkroppen fattar inte hur man behåller ett fint embryo. 

Igår stod vi där som två storspelare vid travbanan. Höga insatser igen! 

En mugg med kiss och en sticka från Clearblue med veckoindikator. Stoppa ner, räkna, ta upp och vänta. 
Jag städar undan muggen, kartongen och instruktionerna. Förbereder mig på käftsmäll nummer 12. 
Ni läser en blogg av någon som har kissat på hundratals stickor, kom ihåg det. Alla har dessutom alltid visat ett ynka elakt skreck. 

Timglaset blinkar på displayen. 

Det står GRAVID

Vänta här nu va..... jag säger "Näääe nu måste det vara nå fel"
Min älskling tar jag i mig och säger, det är positivt!!!! Han gråter. Jag säger nääe det är fel! Jag känner inget! Sen gråter vi tillsammans. Och skrattar. Och kissar igen. 
Vi vankar fram och tillbaka och tittar på alla test ganska länge. 
Jag ringer min stöttepelare, hon som funnits i min hejaklack så många år, hon som vandrat nästan samma väg men kommit fram. Men hon har tålmodigt väntat på att även jag ska ta mig dit. 
Henne ringer jag. Och grinar å snörvlar ännu mer!!!

Vi har även en till stöttepelare. Vår läkare. 
Jag visste att det här vill hon veta. NU. 
Jag tar en bild, mmsar den och upp ringer en gråtmild doktor. En söndag. 

Vi är i chock, vi är lyckliga och vi är samtidigt så livrädda. 
Men som min vän sa "de ska du vara och kommer att vara, det ingår"
😅🙈

Vi har även tagit blodprov idag. Det svaret kommer imorgon. 
Men såklart inledde jag dagen och veckan med ett nytt test, för det där plusset vill jag se!