Tack <3
Tack! Roligt!!
Men vilka är ni? Hur hittade ni hit och varför läser ni? Berätta gärna, jag är nyfiken också:)
Att jag landat i vårt beslut känns i hela kroppen. Jag trodde inte innan att jag idag skulle vara så trygg i det och må så bra som jag faktiskt gör.
Jag/vi har fan kämpat. Massor!
Jag ångrar inget, inte en sekund och det finns ingen siffra, ingen tid som säger att "det är okej att välja en annan väg" det väljer Du.
Jag har haft lyckan att kunna göra så många olika försök. På olika ställen dessutom. Både i Sverige och utomlands. Alla har inte den turen och jag är väldigt tacksam för det.
Mitt råd är; känn efter själv. Du måste inte ha gjort 20 försök för att få säga att du inte vill mer. Du behöver inte ha gjort ett enda. Vi är så starka och vi ska göra det vi mår bäst av! Kom ihåg det tjejer!
Idag, några veckor efter vårt konstaterande minus är jag faktiskt gladare och lugnare än jag varit på mycket lång tid.
Mitt inre väntar inte längre på en ny planering.
Dessutom kan jag nu se siluetten av ett barn i framtiden. Så var det inte förut. Då var det ett innerligt kämpande för ett eventuellt plus.
Jag, eller VI behövde den här resan för att komma dit vi är idag. Anledningen att vi inte drog igång adoptionsprocessen för 5 år sedan var för att vi inte var redo.
Idag är vi väldigt redo.
Vår utredning blev klar i veckan, nu ska vi bara få vårt medgivande från komunen. Sen börjar resan på allvar.
Vissa har mailat/kommenterat kring det och vissa frågor. Jag kan verkligen tipsa om att bli medlem i en (minst) av de tre organisationerna, boka ett telefonmöte med någon där och läs på kring länderna. Det finns massor med info på hemsidorna och
alla länder har olika väntetider i Sverige och i landet. Alla gör olika. Vi hamnade av olika anledningar på BFA, Barnen Framför Allt och är väldigt nöjda med dem. Men jag tror egentligen inte det spelar roll mer än att all inte har "alla" länder.
Vi har berättat för våra närmaste om våra planer för framtiden och mötts av väldigt mycket positivitet och det lyfter oss så mycket.
Jag vägrar säga att adoption är plan B, det är bara en annan plan, väg till den familj vi så länge jobbat för och jag längtar så mycket efter den person vi en dag kan kalla vårt barn ❤️
Som min vän sa, var stolt över allt du tagit dig igenom! Var stolt över att ni ska adoptera. Det är inte alla som kan det. Eller ens blir godkända. Eller orkar.
Jo, så sant. Och jag är stolt, över oss två och mig och min kropp! 💪🏼
Jag kommer inte föda ett barn.
Men jag ska bli mamma.
