Sommartorkan

Jorå jag finns kvar! 

Sommaren kom med full kraft, värmen steg för varje dag. Och all ork försvann. Bara sådär poff!! 
Jag drog mitt stämpelkort på jobbet. Kopplade ifrån allt och sen blev det bara tomt...

Jag som såg fram emot den här sommaren så mycket! Allt är inte elände, absout inte.
Men jag blir så besviken snabbt. På döda eller levande ting. På personer som säger si men gör så. Som inte förstår deras handlingar sårar mig. Jag är nog känslig på många vis... jag tar så otroligt illa upp då folk säger "jag ringer imorgon, vi ska ses då, vi ska gå ut och äta, vi kommer till er i helgen" men sen händer det inte. Ställer in i sista sekund... 
Jagförsöker att  inte lägga det på mig men det är svårt. 
Och så det där med stress då... Min tröskel där är enormt låg och det behövs inte mycket för att jag ska känna att bägaren svämmar över.  
Men det har jag babblat om förr så vi släpper det nu. :)

Den här sommaren har hitintills innehållit mycket fina stunder också. Mycket tid med de närmaste, många bröllop, födelsedagsfester, träning, sol och såklart massvis med bad. 

Jag har några veckor kvar på semestern och inte en enda gång fören idag har jag tänkt på kommande behandling. 
Uppsala öppnar igen på måndag så det är bara till att vänta på startskottet. 
Just idag och Nu mår jag jättebra. Så här och nu känns det verkligen som att det inte spelar någon roll när den blir av. Förut jagade man veckor och dagar. Nu känns det lugnare. 
Jag, eller Vi orkar inte tråna efter ett startdatum. För vi vet att det kommer snart ändå. 

Jag hoppas ni har det bra ute i landet i denna hetta vi fick. Men snart kommer hösten och då sitter vi här och längtar tillbaka 😉
Kram på er 💋